Attefallshus – eller attefallare – har sedan 2014 blivit ett av de populäraste sätten för villaägare i Sverige att skapa extra boyta, ett gästhus, en uthyrningsstuga eller ett förråd utan att söka bygglov. Men reglerna har ändrats flera gånger, senast genom en stor reform av plan- och bygglagen i december 2025. I den här guiden går vi igenom vad ett attefallshus är, vilka regler som gäller och vad du behöver tänka på innan du börjar bygga.
Vad är ett attefallshus?
Ett attefallshus är i Sverige en typ av komplementbyggnad som från den 2 juli 2014 kan byggas utan bygglov på många tomter. Byggnadstypen har fått sitt namn efter Stefan Attefall, som var Sveriges bostadsminister mellan 2010 och 2014. Attefallshuset får ha upp till 30 m² byggnadsarea och 4 meters nockhöjd, och det kan inredas till permanentbostad.
De ursprungliga bestämmelserna omfattade totalt fem olika typer av åtgärder: komplementbostadshus (en självständig bostad), komplementbyggnad (till exempel garage), tillbyggnad, en extra bostad och nya takkupor.
Historien bakom reglerna
I december 2013 presenterade Boverket en rapport som föreslog en ny byggnadstyp på upp till 25 kvadratmeter som skulle kunna användas som permanent bostad. Regeringen lade i februari 2014 fram en lagrådsremiss som fick kraftig kritik av Lagrådet, vilket ledde till vissa ändringar i propositionen i mars 2014.
Intresset var stort: Villaägarnas riksförbund bedömde att reformen skulle kunna ge 150 000–200 000 nya bostäder. Resultatet blev dock betydligt blygsammare – under 2015 kom drygt 1 000 anmälningar om attefallsbostäder in. Antalet attefallshus som fått börja byggas har däremot ökat varje år sedan 2014. Den 1 mars 2020 utökades ytan för komplementbostadshus till 30 m², och från den 1 augusti 2020 fick även komplementbyggnader vara 30 m² (tidigare 25 m²).
Grundreglerna för komplementbostadshus
Enligt de regler som gällt sedan 2020 får ett komplementbostadshus ha högst 30,0 m² byggnadsarea och en taknockshöjd på högst 4,0 meter. Det får inte placeras närmare tomtgränsen än 4,5 meter om inte berörda grannar medger det, och det kan inte placeras närmare gräns mot gata eller allmän plats. Det får heller inte ligga närmare mitten av ett järnvägsspår än 30 meter utan medgivande från järnvägens infrastrukturförvaltare.
Åtgärderna gäller bara på tomter som redan är bebyggda med ett en- eller tvåbostadshus. Bygglovsbefrielsen gäller inte på byggnader eller i områden som är särskilt värdefulla från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, och kommunen kan i en detaljplan besluta att bygglov krävs. Ligger tomten nära vatten kan strandskyddsdispens behövas.
Komplementbostadshuset utgör en särskild bostad. Det innebär att det ska uppfylla de krav som bland annat plan- och byggförordningen och Boverkets byggregler ställer på en bostad. Innan bygget startar krävs en anmälan och ett startbesked, och innan huset tas i bruk ett slutbesked.
Kombinera ytorna
Byggnadsarean för komplementbyggnad och komplementbostadshus räknas samman och får tillsammans inte överstiga 30,0 m². Ytan kan dock delas på flera byggnader – till exempel ett komplementbostadshus på 20 m² och ett förråd på 10 m². Reglerna för friggebodar finns kvar parallellt, så på samma tomt kan du ha friggebodar på sammanlagt 15 m², attefallshus på sammanlagt 30 m² och en tillbyggnad på upp till 15 m². Dessutom kan du bygga två takkupor om det inte redan finns några, och inreda en extra bostad i ett enbostadshus.
Tillbyggnad, extra bostad och takkupor
En attefallstillbyggnad får ha högst 15 m² bruttoarea, till exempel en våning på 15 m² eller två våningar på 7,5 m² vardera. Den får inte vara högre än bostadshusets taknock. En extra bostad får inredas i ett enbostadshus, men inte i ett tvåbostadshus eller i ett komplementbostadshus. Takkuporna får inte innebära ingrepp i den bärande konstruktionen och får inte uppta mer än halva takfallet.
PBL-reformen 2025 – vad har ändrats?
Den 1 december 2025 trädde en omfattande reform av plan- och bygglagen i kraft (SFS 2025:974, prop. 2024/25:169). Bland de viktigaste ändringarna:
- Termen ”attefallshus” tas bort som juridiskt begrepp och ersätts av komplementbyggnad (utan boyta) och komplementbostadshus (med boyta).
- Inom detaljplan tillåts komplementbyggnad upp till 30 m² per byggnad med högst 4,0 meters nockhöjd, totalt högst 45 m² på tomten.
- Utanför detaljplan tillåts komplementbyggnad upp till 50 m² per byggnad med högst 4,5 meters nockhöjd, totalt högst 65 m².
- Anmälningsplikten slopas för lovfria komplementbyggnader.
- Komplementbyggnaden måste vara mindre än huvudbyggnaden för att vara lovfri.
- Ansvaret för att Boverkets byggregler och plan- och bygglagen följs flyttas till byggherren, eftersom kommunens granskning faller bort.
Checklista innan du bygger
- Kontrollera om tomten ligger inom eller utanför detaljplan.
- Prata med grannarna om du vill bygga närmare än 4,5 meter från gränsen.
- Undersök strandskydd och kulturhistoriska värden.
- Ska huset vara bostad? Räkna med krav på bland annat energi, tillgänglighet och brandskydd.
- Kontakta alltid kommunens byggnadsnämnd eller läs Boverkets aktuella vägledning – reglerna har ändrats flera gånger.