Friggeboden är en svensk klassiker. Sedan 1979 har villaägare kunnat bygga en liten bod på tomten utan bygglov – som förråd, lekstuga, verkstad eller gästrum. I den här guiden förklarar vi vad en friggebod är, vilka regler som har gällt, hur den skiljer sig från ett attefallshus och vad PBL-reformen 2025 betyder för dig som vill bygga.
Vad är en friggebod?
Med friggebod menas i Sverige en fristående komplementbyggnad vars byggnadsarea först fick vara högst 10,0 m². Den 1 januari 2008 höjdes gränsen till 15,0 m² med högst 3,0 meter till taknocken, och samtidigt slopades begränsningen till två bodar. Arean avser den sammanlagda ytan för alla bodar och uthus utan bygglov på en fastighet som byggts efter 1979, då friggebodsregeln infördes.
Varför heter det friggebod?
Boden fick sitt namn efter Birgit Friggebo, folkpartistisk bostadsminister, som 1979 lät avskaffa bygglovsplikten för en byggnad av detta slag på högst 10 m². 2008 utökades ytan till 15 m², som fick delas på flera byggnader.
Regler för placering
En friggebod kräver inte bygglov om den uppförs på en tomt som är bebyggd med ett en- eller tvåbostadshus. Den får dock inte placeras närmare än 4,5 meter från grannens tomtgräns utan grannens medgivande. Inom 4,5 meter från gräns mot gata och allmän plats kan friggeboden inte uppföras utan bygglov.
Kommunen kan upphäva lovfriheten för friggebodar genom detaljplan i områden med värdefull miljö, och inom strandskyddsområde krävs dessutom dispens. Friggeboden måste också uppfylla lagens grundläggande krav på byggnader: den ska ha en form och färg som är estetiskt tilltalande, får inte innebära fara för trafiksäkerheten eller annan fara och får inte medföra betydande olägenheter för grannarna.
El, vatten och källare
I friggeboden får man installera el, men för installation av vatten och avlopp krävs oftast en bygganmälan till kommunen. Både friggebod och attefallshus får enligt Boverkets regelverk byggas med källare – något som kan vara användbart för förvaring på en liten tomt.
Friggebodens utveckling
Ursprungligen var de flesta friggebodar utformade av fastighetsägaren själv. Arkitekturen hämtade inspiration från lekstugor och förråd, och boden blev ofta en liten kopia av huvudbyggnaden med relativt mycket detaljer och imitation av äldre byggnadsstil. På senare år har friggebodarna ändrat karaktär: ett mer samtida formspråk har dykt upp, nya material prövas och kvaliteten har i många fall höjts med mer påkostad inredning och bättre material.
Friggebod eller attefallshus?
Den 2 juli 2014 blev det möjligt att utan bygglov bygga en större byggnadstyp, först på upp till 25 m² och senare 30 m², med 4,0 meters nockhöjd. Den har kommit att kallas attefallshus efter bostadsminister Stefan Attefall. Till skillnad från friggeboden krävde attefallshuset anmälan till byggnadsnämnden och startbesked innan bygget fick börja.
Reglerna för friggebodar behölls parallellt. Den som har en tomt med ett en- eller tvåbostadshus har därför kunnat bygga friggebodar på sammanlagt 15 m², attefallshus på sammanlagt 30 m² och en tillbyggnad på upp till 15 m².
| Friggebod | Attefallshus (regler 2020) | |
|---|---|---|
| Max yta | 15 m² totalt | 30 m² totalt |
| Max nockhöjd | 3,0 m | 4,0 m |
| Bostad | Nej | Ja, som komplementbostadshus |
| Anmälan/startbesked | Nej (oftast för vatten och avlopp) | Ja |
PBL-reformen 2025
Den 1 december 2025 trädde en omfattande reform av plan- och bygglagen i kraft (SFS 2025:974). Reformen gör om systemet för lovfria småbyggnader: begreppen komplementbyggnad (utan boyta) och komplementbostadshus (med boyta) ersätter de gamla benämningarna. Inom detaljplan tillåts komplementbyggnader upp till 30 m² per byggnad med 4,0 meters nockhöjd, totalt 45 m², och utanför detaljplan upp till 50 m² per byggnad med 4,5 meters nockhöjd, totalt 65 m². Anmälningsplikten slopas för lovfria komplementbyggnader, byggnaden måste vara mindre än huvudbyggnaden, och ansvaret för att reglerna följs ligger på byggherren.
Eftersom äldre beskrivningar av friggebodsreglerna fortfarande cirkulerar är det viktigt att kontrollera vad som gäller i dag. Kontakta kommunens byggnadsnämnd eller läs Boverkets aktuella vägledning innan du bygger.